The fooo novell

Senaste kapitlet
" Haha Oscar det där är mig barndoms bästis, Du behöver nog inte oroa dig..." Skrattade hon.

" haha okej bra." Sa jag lite generat och pussa henne på kinden.
------------------------------------
Oscars perspektiv;
Jag och Stephanie satt och myste i soffan.
Vi satt tätt intill varandra och så var våra ben intrasslade.
Hon lekte med mitt hår medans jag hade mitt huvud på hennes axel.

Hon tittade på mig så att vi fick ögonkontakt. Jag närmade mig henne för att kyssa henne.
Men hon stoppade mig.

"Kan du lova mig en sak?" Sa hon.

"Vadå?"

"Att du aldrig sårar mig" sa hon med en svag röst.

"Jag lovar" sa jag och kysste henne passionerat.

Jag kände att min mobil vibrera.

Stephanie avbröt kyssen och flyttade lite på sig.

Jag tog upp mobil.

Omar: Jag och killarna ska dra till taco bar, vill du och Stephanie joina?

Jag: Vi kommer :)

Jag skrev smset och log mot Stephanie.

"Vad hände?" Frågade hon och log tillbaka.

"Vi ska till Taco bar!" Sa jag och ställde mig upp.

"Okej! Men vilka ska med?" Sa nyfiket och ställde också sig upp.

"Vi, din brosa, Omar och Felix"

"Aha" sa hon lite besviket.

Jag tittade på henne och så log hon så jag tror inte hon har nåt emot det.

(30 minuter senare)

Stephanies perspektiv:

Jag och Oscar gick in hand i hand till Taco bar. Alla var redan där.
Jag ville verkligen inte träffa Felix jag hade verkligen skämt ut mig för honom tidigare idag.
Och så var jag lite irriterad på Ogge men jag vet inte varför.

"Hej allihoppa" Sa Oscar och satte sig.

Jag satte mig bredvid Oscar och alla hade blickarna på mig.

"Hej" sa Omar och gjorde duckface.

"Hej" skrattade jag fram.

Jag kände att Felix tittade på mig och jag helt röd om ansiktet.

"Varför så röd om ansiktet?" Frågade Oscar.

"Ehhhh det är hormonerna" sa jag snabbt.

"Haha va?" Sa alla samtidigt.

"Inget" sa jag och tittade ut genom fönstret.

"Ska vi äta?" Sa Ogge glatt och klappade sin mage.

"Ja!" Sa alla killar i kör och började springa till buffén. Alla sprang dit förutom Felix som väntade på att jag skulle ställa mig upp.

"Hej" sa han och gick bredvid mig.

"Hej" sa jag svagt.

"Hörru förlåt för mitt kaxiga svar.."

"Det var mitt fel, jag borde inte ha frågat dig om du gillade mig. Jag bara trodde det för att du höll på att kyssa mig" avbröt jag han medan jag viska.

"Det var fel gjort av mig. Men jag vill gärna att vi ska vara vänner" viskade han tillbaka.

Jag log och sedan gick jag till buffén.


Ogges perspektiv:

Vi alla satt lugnt och åt tills en flock av tjejer stod utanför restaurangen.

Några tjejer pekade på Stephanie och sedan viskade dem.

Alla andra tjejer skrek våra namn och vinkade till oss.

En person som jobbade på restaurangen gick till ingången och låste.

"Är det era fans?" Frågade han seriöst.

"Aa" sa Felix osäkert.

"Säg till när ni har ätit klart så att ni kan gå bakvägen" sa han och gick.

Stephanie tittade ut genom fönstret och hon såg väldigt arg ut.

Jag tittade ut och så såg jag några tjejer peka ful finger till henne.

Plötsligt hörde man flera andra tjejer skrika slampa.

Hon buttade bort sin tallrik så att glasset välte och sedan ställde hon sig upp och gick.

Oscar satt där i chock och tittade häpet på henne.

"Steffi!" Skrek Felix och sprang till henne.

"Vad!" Skrek hon.

"Ta det lugnt" sa han med en lugnande röst.

Jag ställde mig upp och gick till henne.

"Vadå ta det lugnt?!" Skrek hon ut.

"Stephanie bry dig inte om dem" sa jag.

"Så jag ska låta dem kalla mig slampa? Och det värsta är att du är min brosa och gör inget åt saken!" Skrek hon och började gå igen.

Felix perspektiv:

"Steffi gå inte!" Skrek jag.

Hon stannade och man såg att hon skulle börja gråta.
Jag visste inte vad jag skulle göra.
Jag tittade bakåt och Oscar höll på att gå mot oss.

Hon tittade på honom argt.

"Gumman ta det lugnt" sa han och försökte krama henne.

"Krama inte mig" sa hon strängt medans hennes käkar var helt spända.

Oscar mun var format som ett O.

"Steffi kom" sa jag och tog henne till ett avlägset ställe i restaurangen.

Jag och Omar gjorde henne sällskap medans Oscar och Ogge pratar med personalen där.

"Du är ingen slampa" sa Omar och avbröt tystnaden.

"Jag vet" sa hon med en gråtfärdig röst.

Det var tyst en stund och hon såg helt deppig ut.

"Hur mår du?" Frågade jag.

"Inte det bästa. Jag trodde det skulle bli bättre i Sverige" sa hon och tittade ner.




Kommentera om vad ni tyckte! Och sprid gärna vidare. Nästa kapitel kommer ut imorn, och så att alla vet det kommer ut kapitel varje dag så ni behöver inte fråga på kommentarerna.
Hoppas att ni gillade kapitlet <3

Puss och kram / Gabriella <3