The fooo novell

Senaste kapitlet
"Lyssna nu" sa Omar helt plötsligt.
"Det är så här att jag är helt förälskad i Niki och jag ska kämpa för att få henne"
-------------------------------------
Nikis perspektiv:
Jag kunde inte förstå vad Omar nyss sagt. Jag var helt fast, jag kunde verkligen inte röra mig. Han tittade på mig och log. Jag tittade på Felix och hans käkar var mer spända än vanligt. Hand blick på Omar var bara hat. Jag tittade tillbaka till Omar och han log fortfarande. Jag visste inte vad jag skulle göra. Jag kände hur hjärtslagen ökade. Mina händer blev helt svettiga. Och jag hade lust att börja gråta. Jag ställde mig upp och började springa. Jag visste inte vad jag höll på med, jag ville bara bort där ifrån. Jag sprang mot tunnel banan för att ta nåt random tåg bort därifrån. Jag tittade bakåt och jag såg en glimt av Felix och Omar som tittade åt alla håll för att hitta mig. Jag gick så snabbt jag kunde ner för dem långa rulltrapporna. Jag såg ett tåg precis komma, jag sprang in i den och sedan satte jag mig den första lediga plats jag såg. Jag tittade ut genom fönstret och så började tåget åka. Utan att jag hade märkt så hade några tårar runnit ner för min kind. Jag torkade snabbt tårarna med min långärmade tröja.
Jag kände att någon petade på min axel. Jag vred på mitt huvud för att se vem det var, och det var en gammalgumma.
"Mår du bra mitt barn" frågade hon bekymrat.
"Ja" sa jag osäkert.
Tåget stannade och folk började gå in. En av alla personer var Oscar E.
Han såg mig och satte sig framför mig.
"Niki där är du" sa han lättnad.
Jag tittade på honom och sa inget.
"Mår du bra?" Frågade han.
"Jag vet inte riktigt, jag är förvirrad" sa jag tyst.
"Snälla säg inte till Felix eller Omar att du har hittat mig" sa jag snabbt innan han skulle kontakta dem.
"Okej, jag gör inte det" sa han och la ner sin mobil.
"Vad ska du göra nu ?" Frågade han med en gladare röst.
"Jag vet inte, vill göra nåt roligt antar jag" sa jag lugnt.
"Jag och mina kompisar ska hänga hemma hos mig, vill du va med?" Frågade han och log.
"Visst" sa jag och log tillbaka.

Felix perspektiv:
Jag och Omar har letat nästan överallt på stan efter Niki och vi hittar inte henne, jag har nog minst ringt henne trettio gånger och hon svarar inte.
Plötsligt kom jag ihåg vad Omar hade sagt innan hon sprang iväg.
"Varför gör du så här mot mig?" Sa jag lugnt till Omar.
Han tittade ner en stund innan han svarade.
"Jag älskar henne" sa han lika lugnt som mig.
"Men varför just nu när jag har henne, kunde inte bara inte lagt dig i, i vårt förhållande. Jag hade precis fixat alla våra problem idag så kommer du och förstör. Och vet du är inte den ända som älskar henne, jag älskar henne också. Och jag är den personen hon kommer välja av oss och det vet jag!"
Skrek jag. Jag andades ut och in djupt så att jag skulle lugna ner mig.
"Sorry mannen, jag hoppas vi kan fortsätta vara vänner efter det här. Men jag tänker fortfarande kämpa för henne"
Sa han bestämt och började gå där ifrån.

Omars perspektiv:
Jag gick ifrån Felix för att jag ville inte fortsätta bråka. Vi är jättebra vänner och jag vill inte bråka. Men vi kommer tydligen göra det flera gånger.
Jag kände en hand på min axel. Jag vände mig om och det "Lyssna nu" sa Omar helt plötsligt.
"Det är så här att jag är helt förälskad i Niki och jag ska kämpa för att få henne"
var Felix som stod bakom mig. Han såg inte glad ut. Helt plötsligt låg jag på marken och hade ont i mitt ansikte.

Felix perspektiv:
Jag kunde inte förstå vad som just hänt. Jag hade nyss slagit min en av mina bästa bröder. Han låg på marken och hade händerna för ansiktet.
"Omar förlåt. Jag vet inte vad som hände" sa jag och ställde mig på knä.
"Ursäkta" hörde jag en mörk röst säga bakom mig.
Jag vände mig om och det var en lång kille med bricka på sitt högra bröst. Jag antog att det var en polis.
"Du ska med oss till stationen" sa han och drog mig upp.
"Va? Varför?!" Frågade jag och försökte gå bort från honom.
"Vi såg vad du gjorde mot den här killen, så du ska anmälas för mobbning eller misshandel.
Jag kände hur rädslan kom in i mig.
"En ambulans kommer snart och tar hand om honom" sa han och tog ett grepp runt min arm och förde mig till polis bilen.

Kommentera om vad ni tyckte om kapitlet och tack för alla fina kommentarer! Puss! //Gabriella :)