The fooo novell

Senaste kapitlet
Jag ställer mig snabbt upp och springer snabbt iväg. " Ciego vänta snälla!!!" Hör jag Sabrina skrika. Efter en stund så hör jag ingenting, Det dunkar i tinningen och klumpen i halsen växer mer och mer. När jag har kommit till min bil så åker jag snabbt hem. Det finns ingenting att göra.. Allt är förstört. Efter en stund så somnade jag i soffan.
-------------------------------------
Sabrinas perspektiv:
Det gör ont att Ciego blev ledsen. Trodde att han bara ville ha strul med mig men tydligen inte.
Det har gått en vecka sen han inte snackat med Omar eller mig. Men ändå så bryr jag mig inte riktigt.

Jag kan inte sluta tänka på Omar. Det är omöjligt. Varje gång vi kysser varandra känns det som att jag bara inte kan släppa honom. Och jag är lycklig hela tiden, det går inte att sluta le. Är det det här som kallas kär eller är jag bara beroende i honom?
Eller vad tänker jag på, jag är helt galet förälskad i honom! Han är perfekt. Han coola hår, hans vackra ögon man inte kan sluta titta på och hans perfekta läppar man inte kan sluta kyssa. Han lyckades verkligen att få mig. Jag kommer ihåg när jag hatade honom, förstår inte hur jag tänkte då.

Den här veckan har vart perfekt. Inget drama, ingenting har hänt mellan oss. Känns som inget kan komma emellan oss. Men det som vart lite jobbigt är att tidningarna skriver om mig och Omar.
Det är tydligen jättestort för dem. Varför måste han va känd? Men jag får ändå stöd från några av hans fans men några hatar mig mer än helvetet.
Liksom varför hatar dem mig när dem inte känner mig, helt respekt löst.
Jag tittar ut genom bil fönstret och ser hur solen skiner. Det är vackert.
Just nu är jag i taxin på väg till centralstationen för att hämta min syster.
Min syster Vanessa eller rättare sagt min tvilling syster Vanessa kommer på besök i en eller två veckor tror jag.
Kommer bli roligt att träffa henne efter en sån lång tid.
Jag ska visa henne hela Stockholm och självklart ska jag presentera henne Omar.
Hon kommer älska honom, men hon kommer ändå bli överraskad att jag har ett seriöst förhållande.
Jag kliver ur taxin och börjar leta efter Vanessa.
Jag går lugnt runt och letar efter vilken tåg som hon kommer i och plötsligt kommer någon bakifrån och kramar mig.
"Sabrinaaaaaaa! Gud vad jag saknat dig!" Jag vänder mig om och där står Vanessa en exat kopia av mig som är helt hyper just nu.
Hon kramar mig hårt en gång till.
"Hej Vanne! Saknat dig också" säger jag glatt och kramar henne tillbaka. "
"Okej du måste berätta om din nya pojkvän! Är han snygg? Het? Söt? Ful? Och kanske typ jätte känd också?" Säger hon hastigt så att jag knapp hänger med.
"Chilla du kommer få träffa honom. Men du måste vara normal okej!" Säger jag strängt.
"Jag lovar!" Säger hon och ler stort.
Jag tar en av hennes många väskor hon har med sig så börjar vi gå tillbaka till taxin. Vi går in i taxin i tystnad och säger ingenting på några minuter.
"Sååååå vart bor du här i Stockholm?" Frågar hon och avbryter tystnaden.
"I Södermalm" säger jag och ler till henne.
Hon nickade till svar och tittade ut genom fönstret.
"Vad vill du först göra här i Stockholm?" Frågar jag och tittar på henne.
"Hmmm jag vill nog först träffa din pojkvän" sa hon och flinade. "Och sen vill jag gå till stan och shoppa, jag vill också åka till Östermalm och snobba till det" sa hon och blinkade med ögat.
Efter hon pratat klart så börjar jag skratta så mycket att jag får tårar i ögonen.
"Vad skrattar du åt?" Säger hon med en förrvirad min.
"Dig" sa jag och fortsatte skratta.
"Sa jag något fel eller?" Sa hon surt.
"Nej det var bara roligt med Östermalm saken" sa jag och börjar torka bort tårarna som runnit ner för kinderna.
"Men vad tråkig du är!" Sa hon och puttar mig löst.
"Vi är framme till eran destination" sa chauffören.
"Okej, tack för skjutsen!" Sa jag och både jag och Vanessa går ut ur taxin.
Vanessa tar sina väskor ut ur bagage luckan och när hon vänder sig om mot huset tappar hon alla väskor och gapar.
Hon tittar upp och ner på huset och sedan på mig.
"Bor du här?" Frågar hon.
"Ja vadåra?" Sa jag och tittar på henne konstigt.
"Jag har alltid velat ha ett sån här lägenhet" säger hon och ler.
Hon tar upp väskorna igen och går snabbt upp till våningen jag bor på. Hon gick snabbt in i huset när jag öppnade dörren.
Hon la alla väskor i hallen och började redan titta i alla rum.
Jag tog av mig skorna och började bära alla väskor till vardagsrummet.
"Jag tror jag drömmer" säger hon och låtsas svimmar på soffan.
"Gillar du huset då?" Frågar jag medans jag fortsätter lägga väskorna i vardagsrummet.
"Nej" sa hon och suckade. Wow jag är förvånad. "Jag älskar det!" Skjuter hon ut plötsligt och kommer och kramar mig.
"Hörru jag jag ska ringa Omar och fråga om vi kan gå till honom nu" sa jag efter hon släppt mig.
"Vem är Omar?" Sa hon och tittar frågande på mig.
"Min pojkvän idiot!" Säger jag och tar upp min mobil.
Jag slår in hans nummer och ringer honom. Efter fjärde signalen svarar han.
"Hej bejb" hör man en hes röst säga.
"Hej älskling! Kan jag och min syrra komma och hälsa på dig nu?" Frågar jag och tittar på Vanessa som kollar på varenda detalj i huset.
"Javisst det är bara att komma" säger han glatt.
"Bra då kommer vi snart" sa jag och la på.
"Vanne vi ska till Omar nu" säger jag och drar henne till hallen.
"OMG jag ska träffa en kändis!" Säger hon och börjar hoppa runt.
"Men kom igen sluta vara barnslig nu! Du ska uppföra dig nu okej!" Sa jag strängt.
"Okej mamma" sa hon och började flina.
Det påminner mig om Omar. Men hans flin irriterar mig som fan.

~40 minuter senare~

Omars perspektiv:
"Tja bror!" Svarar jag i telefonen.
"Tja mannen hur är det?!" Hör jag Felix säga i andra ändan.
"Du jag kommer över snart så förbered fifa, som gamla tider du vet" säger han glatt.
"Felix... Sabrina kommer hit snart med sin syster så jag vet inte om vi kan spela fifa men du kan ändå komma hit." Sa jag lite besviket.
"Aha okej men jag kommer ändå!" Säger han mindre pepat.
"Okej då ses vi snart hej då" sa jag och la på.
Precis då plingar det på. Jag springer skuttande fram till dörren och öppnar.
"Hej och välko" säger jag och fryser till is.
"Vad är det gubben?" Säger Sabrina tror jag om det inte är hennes syster.
Jag står just nu framför två jätte likadana tjejer. Och värst av allt är att jag inte känner igen vilken är min tjej.




Hej alla fina läsare! Hoppas ni gillar kapitlet! Och kommentera vad ni tyckte skulle betyda hundra!!! Men sprid gärna vidare, vi har tänkt att det kanske är att dags att statistiken höjs lite. Det har vart ungefär på samma ställe ganska lång tid. Så snälla hjälp!
Puss och kram Gabriella :) <3